Strategi

Strategi är ett av de mest använda och samtidigt mest mångtydiga begreppen i vårt arbete. Frågar man tio olika aktörer vad de menar med strategi får man ofta tio olika svar (och ingen av dem är nödvändigtvis fel). Det är också där vi brukar börja: i att hjälpa till att tydliggöra vad strategi faktiskt innebär i den aktuella kontexten.

​

Strategiarbete är kärnan i det vi gör på Svensk Destinationsutveckling. Våra första uppdrag handlade om att ta fram nationella strategier för besöksnäringen, och sedan dess har vi arbetat med regionala och lokala strategier, strategiprocesser och strategisk styrning. Med varje uppdrag fördjupas vår förståelse och vårt kunnande blir en resurs för framtida uppdrag.

En sak är alltid densamma: strategi tar sig olika uttryck beroende på sammanhang.

​

Vad är strategi och vad spelar den för roll – egentligen?

Det kan låta förrädiskt enkelt, men alltför ofta börjar organisationer med att “ta fram en strategi” utan att först ställa de viktigaste frågorna:

• Vad ska strategin användas till?

• Vilka beslut ska den påverka?

• Varför finns organisationen, projektet eller samarbetet?

En strategi som fungerar är alltid anpassad till syftet. Den stödjer beslut, prioriteringar, resursfördelning och handlingsplaner – och det finns inga universella mallar som passar alla. Det som däremot alltid går att göra är att välja rätt angreppssätt.

Den som upplever att strategi känns svårt eller till och med avskilt från den dagliga verksamheten har förmodligen inte hittat rätt passform.

​

Tre (eller fyra) perspektiv att ha med sig i tankarna om strategi

Det första angreppssättet är det rationella, planbaserade. Det handlar om att sätta en tydlig och långsiktig riktning: till exempel vilka marknader, målgrupper och erbjudanden som ska prioriteras, och vilka insatser som krävs. Detta fungerar särskilt bra i stabila sammanhang och det är få aktörer som ska göra strategin till verklighet.

​

Det andra är det utvecklingsinriktade. Här finns en övergripande riktning, men vägen dit formas steg för steg. Fokus ligger på att skapa förutsättningar – genom rätt organisation, kompetens och resurser – så att man kan lära och anpassa sig med snabba agila beslut under resans gång.

​

Det tredje perspektivet är det systemteoretiska, som vi ofta använder vid platsutveckling och regionala strategier. Strategin ses här som en del av ett större system av aktörer, relationer och beroenden. Arbetet innebär att förstå helheten, identifiera möjligheter och hinder, och sedan skapa en riktning som ger effekt för hela systemet.

​

Det färde perspektivet är strategi som process. Det genomsyrar hur vi tänker kring strategi, nämligen att strategi är någon man gör - inte något man har. Det handlar om ledarskap, resurser och styrning vilket gör att det är viktigt oavsett vilket av de andra perspektiven man känner sig mest hemma i.

(Forskningen visar att organisationer och myndigheter i Sverige är bra på att skriva strategi men vi skippar gärna det fjärde perspektivet vilket är det som gör att en strategi blir en hyllvärmare. Det här är ett långt samtal vi gärna tar över en fika.)

​

Från samtal till samverkan

När strategiarbetet involverar flera aktörer – till exempel kommuner, regioner, näringsliv och civilsamhälle – blir processen avgörande.

Vi börjar alltid med samtalet. Inte direkt med samverkan.

Samtalet skapar samsyn, inte i betydelsen att alla tycker likadant, utan att man vet vad man är överens om och vad man inte är. Det är i samsynen i en strategiprocess som förankringen börjar! Därifrån kan man gå vidare till samarbete, och i vissa fall samverkan, där resurser och mandat samlas i gemensamma initiativ.

Komplexa sammanhang har sällan genvägar, men det finns strukturerade sätt att arbeta smart (utan att hoppa över samtal och samsyn).

​

En strategi är inte ett dokument

Att ta fram ett strategidokument är inte detsamma som att arbeta strategiskt.

En strategi som fungerar i praktiken påverkar det löpande arbetet: vilka prioriteringar som görs, hur resurser fördelas, vilka samarbeten som initieras samt vilka möjligheter man väljer att ta – eller avstå från.

Detta förutsätter strukturer i form av en tydlig styrningslogik, relevanta nyckeltal, uppföljning som används i praktiken samt dialoger som hålls levande över tid. Det kräver också en medveten balans mellan långsiktighet och handlingsförmåga i nuet.

​

Vi älskar strategi

Det roligaste, mest utmanande och mest givande arbete vi gör är strategiarbete. Inte därför att det är enkelt (spoiler: det är det inte), men därför att det, när det görs på rätt sätt, öppnar upp för det som annars känns omöjligt: att navigera otrolig komplexitet med ett visst mått av kontroll, riktning och trygghet.

I bästa fall uppstår ett sammanhang där syfte, aktörer, arbetssätt och dialog samverkar och driver utvecklingen framåt. Då går strategin från att vara ett dokument till att bli ett verktyg som faktiskt förändrar, och skapar resultat.

​

​

För mer information om strategiarbete och hur vi arbetar med utvecklingsstrategier på plats‑, regional‑ och destinationsnivå, kontakta gärna Johan Olofsson. Johan är partner och managementkonsult på Svensk Destinationsutveckling med magisterexamen i change management och ekonomistyrning från Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Han är diplomerad i designmodeller och metodik från Massachusetts Institute of Technology (MIT) och University of Leeds, samt diplomerad i Beyond Smart Cities – en modell från MIT för platsutveckling. Johan har genomfört uppdrag inom strategiarbete och platsutveckling för bland annat regioner, myndigheter och EU‑projekt, inklusive regional besöksnäringsstrategi i Kronoberg.