Platsutveckling
Intresset för platsutveckling har exploderat sedan begreppet lyftes i Nationell Strategi för en Hållbar Turism och Växande Besöksnäring. Hela SKR-konferensen Besöksnäring på Agendan 2022 tillägnas just platsutveckling.
Varför är platsutveckling i ropet just nu och vad ÄR platsutveckling egentligen?
Johan Olofsson, partner på Svensk Destinationsutveckling, reder ut begreppen kring platsutveckling.
Platsutveckling som process och filosofi
Platsutveckling är ett mångfacetterat tillvägagångssätt för planering, design och förvaltning av offentliga platser och de närmaste engelska motsvarande begreppen är ”Placemaking”, "Place management" eller "Place-led development" (”place development” existerar inte som begrepp annat än hos enskilda konsulter). Platsutveckling drar nytta av ett lokalsamhälles tillgångar, inspiration och potential, med avsikten att skapa offentliga utrymmen som främjar människors hälsa, lycka och välbefinnande. Det är politiskt på grund av platsidentitetens natur. Platsutveckling är både en process och en filosofi som använder sig av design-principer.
Till skillnad från destinationsutveckling där UNWTO har etablerade definitioner, metoder och modeller så saknar vi samma sak för platsutveckling. Eller gör vi det? För att komplicera saker ytterligare så ingår nämligen placemaking i UNWTOs verktygslåda för destination management, dvs enligt internationell standard är platsutveckling en natulig del av destinationsutveckling. Dess plats i den nationella strategin går därigenom enklare att förstå liksom dess plats i Tillväxtverkets regeringsuppdrag Hållbar Destinationsutveckling.
Med all denna begreppsförvirring är det lätt att tro att platsutveckling är ”det nya svarta”, lösningen på allt, och riskerar att hanteras på samma sätt som ”samverkan” har använts frikostigt de senaste 10 åren i strategiska dokument från myndigheter, regioner och kommuner som en icke beskriven patentlösning som löser svåra problem med ett enda ord.
Det vore ett misstag att tro att vi lätt löser samverkan mellan kommunerna och regionerna i besöksnäringsfrågor genom att byta spår och bara prata platsutveckling. Den nationella strategin lägger extra vikt vid platsutveckling, men inte som ett enskilt område utan som en av fyra horisontella principer, tillsammans med hållbarhet, digitalisering och samverkan. Dessa fyra principer ska genomsyra det som är strategins faktiska fokusområden: enklare företagande, jobb och kompetens, kunskap och innovation, tillgänglighet samt marknadsföring.
Nyfikenheten på detta ”nya” ord i strategin är så klart stor, framför allt eftersom det nu i vår första nationella strategi därmed också sätter strålkastarljuset på Sveriges kommuner utöver det vanliga fokuset på Tillväxtverket, Visit Sweden, regionala utvecklingsavdelningar och regionala DMO:er.
Tillväxtverket konstaterade redan 2020 att risken är överhängande att pendeln svänger helt till det hyperlokala perspektivet och att vi suboptimerar utvecklingen. Den går i så fall i otakt med mer än ett decenniums hårt arbete med att samverka kring ett större perspektiv än en enskild kommuns erbjudande och platsvarumärke. Det är därför inte heller konstigt att platsutveckling ses både som en möjlighet och ett hot ur regionala ögon. Traditionellt är ju platsens utveckling en fråga som regionen ska hålla fingrarna borta från, i alla fall i kommunernas ögon.
Att hållbar utveckling av en destination måste ta hänsyn till de lokala platsernas där besöken sker och deras bärkraft är egentligen helt okontroversiellt, men svårt för en regional aktör att arbeta med i praktiken. Det är inte svårt att förklara varför det är så. Vi är invånare i en kommun, inte i en region och platserna där vi bor och verkar är kommunala platser, inte regionala platser. För att få till en platsutveckling som fungerar i praktiken är det därför viktigt att området fortsätter vara en del av verktygslådan för destinationsutveckling och att vi verkligen tar tid på oss att arbeta med lokala förutsättningar i samverkan mellan regionala, kommunala och lokala intressenter. Platsutveckling ger dessutom invånarperspektivet en mer självklar del i hur vi utvecklar våra destinationer i Sverige.
Tillväxtverket har dragit viktiga slutsatser kring arbetet med platsutveckling med metod-hjälp från oss på Svensk Destinationsutveckling men främst tack vare Kristina Nilsson Lindströms följeforskning i projektet.
Här finns två filmer som går igenom projektresultaten på djupet.
https://www.youtube.com/watch?v=8r_2BUEDRGk
https://www.youtube.com/watch?v=KOswlYF-19M
Västra Götalandsregionens arbete med platsutveckling är värt att inpireras av!
Västra Götalandsregionen (VGR) har arbetat med BID under platsutvecklingsflaggan under lång tid och ingår i CLIC, ett Horizon 2020-projekt som fokuserar på kulturmiljöer. VGR har också kommit längst i Sverige med att skapa sin definition av platsutveckling och den lyder så här:
”Platsutveckling är ett sätt att arbeta med regional utveckling som utgår från en mindre plats. Den bygger på långsiktig samverkan mellan näringsliv, civilsamhälle och offentliga aktörer. Vilka frågor platserna arbetar varierar men ofta rör det service, attraktivitet, besöksnäring eller näringsutveckling. ”
VGR har också tagit fram en 6-steg-modell för platsutveckling som tar 18 månader att genomföra.
Platsutveckling som en naturlig del av ett besöksnäringsfrämjande arbete
Samarbetet kring utveckling av destinationer är något som sträcker sig över kommungränser. Där samarbetet görs på ett bra sätt är det långsiktigt och bygger på ömsesidig respekt. Det motiverar till handling, drar nytta av alla intressenters kompetenser och kan via sitt regionala sammanhang komma åt resurser så att handlingarna ger större effekt. Platsutveckling har som filosofi kraften att låsa upp dörrar till de korridorer och rum i kommunen där beslut tas kring platsens långsiktiga utveckling, beslutsprocesser där besöksnäringen idag inte har en naturlig närvaro. Turismen kommer att vara viktig för merparten av våra Svenska kommuner om 10, 20 och 30 år. Ändå är det försvinnande få kommuner som planerar för turismens påverkan på platsen i till exempel fördjupade översiktsplaner. Även i planeringen av platsen behöver vi ta hänsyn till besöksnäringens behov samt värna och utveckla viktiga natur- och kulturvärden. I kommunens fyra roller som dragare, servicegivare, myndighet och främjare är det omöjligt att vara expert på allt. Därför är det så viktigt att kroka arm och platsutveckling ger en anledning att göra just det.
Johan Olofsson är managementkonsult och partner på Svensk Destinationsutveckling med magisterexamen i change management och ekonomistyrning från Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet. Han är diplomerad i designmodeller och metodik från Massachusetts Institute of Technology (MIT) och University of Leeds samt diplomerad i Beyond Smart Cities, en modell som MIT tagit fram för att arbeta med platsutveckling. Han genomför eller har genomfört uppdrag inom platsutveckling för Västra Götalandsregionen, Tillväxtverket, Region Jönköping, Region Halland och i ett EU-projekt inom ERASMUS+.